|
Vill
du ha information om vad som gäller för att resa utomlands med
hund så följer här några tips:
Agria
Jordbruksverket
Djurtorget
Om
att ha hund i Spanien
Veterinärinfo
Planering
resmål och resväg
Hundsjukdomar
i Europa
M
O R R A N - R E S E R
- U T R I K E S
Förberedelser
Dom, husse och matte, kan inte göra något utan att jag måste
följa med. Dom klarar sej helt enkelt inte utan mej. Så det
var självklart att jag skulle följa med och passa dom när
dom skulle åka på semester - bila ner till Spanien. Men hade
jag vetat vilka uppoffringar det innebar vet jag inte om jag velat följa
med.
Jag var tvungen att
ta en massa sprutor, ja, kanske inte så där jättemånga,
men i alla fall tillräckligt för att jag skulle inse att det
där med veterinärer inte är roligt.
Sen köpte matte
ett nytt rött koppel med ett lika rött fånigt halsband,
bara för att jag skulle se "extra söt ut" - och jag
som försökt odla min tuffa image, allt arbete raderat på
några sekunder. Till råga på allt satte hon på
en liten behållare på halsbandet med telefonnummer och adress,
i fall jag skulle försvinna. Precis som om jag inte skulle kunna
ta vara på mej själv. Trodde dom att jag skulle låta
någon fånga mej om jag hade bestämt mej för att
sticka?

Här
är jag i Spanien, vid medelhavet.
Att
tälta och att åka bil
Nu tycker ni kanske att jag låter negativ, men det får jag
medge, att när veterinärbesöken väl var avklarade
såg jag faktiskt fram emot lite miljöombyte. Och det där
med att bo i tält, det tycker jag mycket om, det är extremt
lyxigt. Tänk bara - du är ute hela tiden förutom på
natten när du ändå sover! På morgonen kan man sitta
i solen och kolla in omgivningen. Har man riktigt tur, enligt mej i alla
fall, så kanske man hamnar på en camping med sork hål.
Första etappen
tänkte jag inte på att vi skulle åka så långt,
utan jag försökte hänga med och kolla in hur vi åkte.
Men så kom jag på att man kommer mycket fortare fram dit man
ska om man sover, har ni märkt det? Så efter första etappen
sov jag tills jag hörde blinkersen, lite koll måste jag ju
ändå ha.

Båt
hade jag åkt förut men inte så hög.
Livsfarliga
hundar!
Matte hade sagt att jag skulle få gå i koppel under hela semestern
och att jag skulle vara beredd på att hon lyfte upp mej, och kanske
t o m höll mej över sitt huvud, när det kom fram stora
livsfarliga hundar. Hon är så orolig, hon tror att jag är
liten! Så blev det så klart inte. Först kom vi till Danmark
- och Danmark är ju som Sverige ungefär så jag kunde vara
lös lite. Tyskland - det är ganska likt det med, Frankrike lika
så. Dom livsfarliga hundarna syntes aldrig till, tvärtom, hundarna
vi mötte var mycket "artiga". Jag skulle faktiskt vilja
säja att för mej fungerade det bättre i t ex Spanien än
det gör hemma. Ville jag inte att den andra hunden skulle komma fram
räckte det oftast med att jag tittade åt ett annat håll.
Om vi hälsade på varandra var dom oftast mycket försiktiga,
ibland var det jag som framstod som framfusig. Det var bara en gång
som jag fick ta i lite mer som jag brukar få göra i Sverige,
och det var när en hanne försökte lukta mej i rumpan fast
jag hade visat att jag inte ville. Den hunden sprang iväg i full
fart upp för gatan. Så den biten fungerade jättebra. Någon
gång var det någon hund som jag ville hälsa på
men som inte husse och matte tyckte passade "deras lilla fina vovve"
då schasade dom lätt iväg den.

I
Cadaques bodde vi på hotell eftersom
hundar inte fick vara med på campingen.
Jag gillar inte att bli blöt så jag provade aldrig poolen.
Fast jag gör
allt för att odla min tuffa image är det många i Sverige
som kommer fram och vill klappa mej (en gång kom två barn
fram och frågade om dom fick lyfta mej). Utomlands verkade dom se
mitt verkliga tuffa jag, för jag fick vara ifred nästan hela
tiden, det var skönt.

På
stranden hade jag ett litet paraply som parasoll, mycket lyxigt.
Att campa var inget
problem. Alla campingplatser som vi var på tog emot hundar utom
en, och då tog vi in på hotell i stället. På några
campingplatser behövdes det ett Rabies-intyg och på alla platser
kostade jag extra. Det var fina campingplatser. Inte så stora som
i Sverige och soligare.

Efter
det här fotot var taget fick jag snabbt ta på mej kopplet igen.
Mesar.
På restaurang
Jag hade med mej min egna mat från Sverige, men det hade inte husse
och matte, dom ska vara lite märkvärdiga. Så titt som
tätt var vi på café och restaurang. Det var så
varmt och skönt att vi oftast satt på uteserveringar men på
många ställen hade jag fått följa med in. Husse
och matte hade tagit med en "strandväska" som dom la en
filt i. I den satt/sov jag mellan mattes fötter under bordet. Ofta
var jag så trött att dom hann äta och dricka så
länge dom ville innan jag vaknade eller började tycka att det
kändes trångt.

Ibland
när jag hade solat lite för länge var jag tvungen att svalka
mej i skuggan ett tag.
Det
var faktiskt min tur att ligga i hängmattan!
En
gång var det oväder, då låg jag och kurade i bilen,
min trygga punkt i tillvaron.
Här
sitter jag och äter middag på en campingplats i Pyreneerna.
Här
är vi i Pyreneerna och vandrar.
Husse och matte hade
väl räknat med att jag skulle passa upp på dom och vakta
som jag brukar, men som ni ser blev det så klart tvärtom. Dom
skötte servicen utmärkt. Mat på "sängen",
sovplats även på restaurang, fuktig handuk när det var
för varmt i bilen osv. Jag ser redan fram emot nästa år!
Morran
Vill
du ha information om vad som gäller för att resa utomlands med
hund så följer här några tips:
Agria
Jordbruksverket
Djurtorget
Om
att ha hund i Spanien
Veterinärinfo
Planering
resmål och resväg
Hundsjukdomar
i Europa
|